När jag gick till jobbet idag så var jag säker på att min sovande sambo inte skulle orka träna, men jag fick honom att lova att han skulle det innan han fick en hejdåpuss. Sedan ringde jag för att väcka honom/påminna honom om sitt löfte till mig en gång, varvid han fortfarande höll kvar vid att han skulle gå och träna. När jag ringer en andra och tredje gång under den tid som han borde träna så svarar han mycket riktigt inte för att han teoretiskt borde ligga i poolen och plaska. Sen träffas vi och fikar, och den lille mannen säger att han är utmattad efter sin träning. Jag är fortfarande inte övertygad och tar till mitt hemliga vapen: min näsa. Det min söta och myglande lilla sambo inte har tagit med i beräkningen när han fuktade handduken och hängde upp de nedblötade badbyxorna på tork var den bekanta klor-lukten på halsen. Det fällde honom och han skrattade lite nervöst med en hel del skam i rösten när jag avslöjade hans bluff. Han var så påkommen och det var så kul, jag är en grym detektiv!