Jag har varit ute och sprungit precis. Det kändes som en bra idé när Christoffers klocka ringde fär att väcka honom till hans simträning. "Det är synd att vara sämre" - tänkte jag. Så jag drog på mig joggingskorna och sällskapade till badet för att sedan ta mig en läprunda tillsammans med min gode vän i-poden. Tyvärr var det dötråkigt och jag trättnade ganska snabbt, rundade av vid en bro och sprang hem för att skämmas. Men nu när jag kommit hem och nyfiket tittat upp på eniro hur långt jag faktiskt orkade så måste jag säga att 4,5 km inte är helt dåligt för att vara årets första löprunda.. (i minusgrader och allt)
Heja mig!

Nu ska jag ta tag i disken som jag aldrig donade med igår, och sen laga lunch till C som orkar träna lite längre än mig!