En dag på IKEA

En dag på IKEA är ungefär lika utmattande som en vecka utan sömn. Men nu börjar dagen då jag och Christoffer shoppade loss på varuhuset lida mot sitt slut, och inte för att jag på något sätt har problem med sömn vanligtvis, men i natt kommer jag sova så gott!
Äventyret började med ett mindre bråk gällande om vi skulle ta plastkassar eller kundvagnar, men efter en stund så vändes våra irritationer gemensamt mot alla skrikande barn, alla äldre par som inte gick i våran takt och mot den oändliga labyrinten. Dessutom så kunde ingen av oss låta bli att skratta år vårat tjaffs när vi såg Peter Siepen stå och bråka på sin flickvän vid sovrums-avdelningen.
Efter att ha sprungit fram och tillbaka i labyrinten i ungefär ett hundra gånger i jakten på de snyggaste sakerna till lägenheten så nådde vi slutligen kassorna. Kön dit var så lång att kassörskorna som man bara kunde ana i slutet av massan av människor och kundvagnar såg ut som små myror. Men inga arbetsmyror, för trots att kön bakom oss bara blev längre så tycktes inte det störa kassörskorna ett dugg, dom jobbade alltid lite för långsamt. Dom liksom drog ut på varje rörelse en sekund extra, tryckte in knappen på sin datorskörm lite lite för länge och dra ut på varje savelse lite för länge när dom frågar om man har IKEA-family-kort.

När vi till slut kom ut ur byggnaden och började sökandet efter bilen så kunde vi pusta ut. Vi hade klarat det, vi hade shoppat skit på IKEA en hel dag, och vi var fortfarande vänner och kära.

Jag inser när jag läsar igenom detta att mina inlägg börjar likna det jag så hårt har kritiserat tidigare idag här på bloggen. Jag ber om ursäkt och utlovar bättring.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback