Igår kväll slog det mig att det bara var en dag kvar på mitt gamla liv med mina gamla (läs:underbara) vanor. Idag är det måndag den 12, dagen då jag ska träffa min personliga tränare Carina för första gången. Mina två mentala förberedelseveckor hade gått för snabbt. Vad skulle jag göra? Jag hade inget val, fick lov att rada upp chipspåse och godispåse i knät och börja gotta mig.
Det var fint, idag kommer jag att dö!