Nej givetvis pratar jag inte om min vikt, den lämnar som vanligt en hel del träning att önska... Jag pratar om en känsla. Er favoritolga har passerat en viktig milstolpe idag, avklarade just det sista terapisamtalet med min dam. Hon förstår mig, i ett halvår så har jag träffat henne och i ett halvår har hon förstått mig. Vi har rett ut en massa känslor som jag har burit på och som har försatt mig i mycket knepiga situationer i historien. Men jag tror att vi har lyckats nysta upp en hel del tankar, och idag blev vi alltså klara.

Det var en blandning mellan bambi på hal is möter jätteglad Olga som klev ut på trottoaren efter det samtalet. Men så fort jag kommit ut i solskenet så insåg jag att jag faktiskt kan lägga saker bakom mig. Jag förstår vad som har hänt och jag vet vad det betyder, jag kan lämna det till historien nu. Jag kunde gå ner för trottoaren i solen och lämna högen av saker som har hänt där borta, utanför dörren till min dam. Vilken lycka, lättnad!

(sedan tänkte jag gå och inhandla en belöning till mig själv i form av en sjal ifrån Hermes. Men på väg till NK så kom jag på att jag är fattig och åkte hem och städade istället. Någon dag blir det av, today was not it) stort grattis till mig!